onsdag 28 april 2010

Inatt har jag varit uppe varannan timme, dvs fyra ggr och tittat till Basse. Efter att jag och Martin kom hem från Länsförsäkringar där vi deltog i "Husköparskolan". Det var ett informationsmöte på 2 timmar om hur man ska gå tillväga och vad man ska tänka på när man köper hus/bostadsrätt. Väldigt lärorikt. Vi var hemma vid 20,30 och då kom inte Basse och mötte oss i dörren, vilket han brukar. Jag hittade honom på sängen helt simmig i blicken och slö. Jag försökte pigga upp honom och lyfte upp honom men då bara kved han. Jag hällde upp mat men den brydde han sig inte om, vilket är väldigt märkligt. Jag gick in med honom till Martin och fick höra att jag är så himla nojig jämt. Han försökte få lite liv i honom men misslyckades ganska rejält då katten bara kollade på honom lade sig raklång och vilade huvudet mot golvet på ett konstigt sätt. Då blev även Martin orolig. Tänk om han blivit förgiftad av något i badrummet?! Kanske en förkylning, för han nös en del?! Uttorkning? Förstoppning?

Nödsamtal till mamma och storasyster och bad om råd. De var ganska säkra på att det inte fanns nån veterinär som ställde upp på att undersöka en katt som varit dålig (som vi visste) en timme. Det var bara att vänta till morgondagen för att se hur han mådde. Han hade skött magen och maten var uppäten på morgonen. Så jag har vaknat varannan timme, helt kallsvettig varje gång jag skulle titta till honom och beredde mig på att han var död (för så dålig var han). Han brukar vara skitjobbig och ska alltid väcka oss på natten genom att hoppa upp och gosa och leka. Men inatt lade han sig så långt ifrån oss som möjligt i vardagsrummet och låg blickstilla där hela natten.

Vid halv 6 tiden gick jag upp och rörde om i matskålarna och då kom han gåendes, om än lite långsamt och åt litegrann. Lättnad! Sen gick han på toa och sköttevmagen. Ingen uttorkning iallafall. Sen har han varit lite laid back hela morgonen men ändå piggnat till rejält så jag förmodar att han har lite klena nerver gentemot byggarna och tycker det är jobbigt att de är här för han sitter här nu bredvid mig i attackställning + en liten förkylning kanske. Jag stannar iallafall hemma hela morgonen så jag ser att han tillfrisknar.

Fy fan vad jag är trött!

3 kommentarer:

  1. Jag hoppas att han blir återställd inom det snaraste.. Nojig får man lov att vara, det är ett tecken på att man bryr sig om!! Vad handlade mötet om, ge mig lite bra info tack :) Vad ska man tänka på osv?

    SvaraRadera
  2. Aw stacksrs Basse...hoppas han mår bättre snart! Klart man blir nojjig! Hoppas de inte är något allvarligt,.

    SvaraRadera
  3. Men ack så sorgligt! Vilken tur att han mår bra nu igen.. men du, varför åkte du inte bara till djurakuten? De tar emot djur dygnet runt.. Trust me, I've been there 2 many times.

    SvaraRadera