En efterbliven tjur.
Igår var vi hemma hos Martins pappa och blev bjudna på mat av honom och hans särbo Charita. Potatisgratäng utan ost och grillad lax blev det, mums! Vid 3 tiden skulle vi 4 hjälpas åt att flytta över korna, några kalvar och en tjur till nytt bete.
Processen bestod av att vi skulle kalla på dem och flytta dem ca 4 m till nästa hage över en grusväg. Så vi kallade på dem. De kom. Vi öppnade grinden och efter ca 5 minuter var djuren flyttade FÖRUTOM tjuren. Han vägrade. Vi lockade. Vi föste. Vi sprang. Vi försökte få över en ko till honom så hon skulle visa vägen en gång till. Korna vägrade. Det slutade med kossorna sprang sin väg till bortersta hagen så man inte såg dem mer. Kvar stod tjuren och bölade under en gran. Lät nåt i stil med Möh-möh-möh-möh. Så efter att ha hållit på en timme fick vi göra en provisorisk övergång mellan hagarna och hoppas på att det inte kom några bilar. Vi konstaterade även att kossorna nog var nöjda över att bli av med honom och tyckte samtidigt synd om honom eftersom han nog är lite efter. Det har varit misstänkt innan och nu har det blivit bekräftat.
Så vitt jag vet så står han där än idag under sin gran och bölar Möh-möh-möh.
men gud vad sorgligt? är han fortfarande ensam?
SvaraRaderaHahaha... Ja det är inte det lättaste att flytta kor & tjurar ibalnd :) Men säg till MArtins pappa att han ska skaffa Angus, de kommer alltid när man kallar på dem och lyder bra vid flyttning till nytt bete m.m. ;)
SvaraRaderaSimmental är oxå duktiga :) Hjälpte mamma och pappa för några veckor sen.. vi måste få dem över en asfalterad väg.. ibland kan det inte vara det lättaste då det blir ett hårt underlag.. men det brukar gå bra!! Ps. sött ferdinand citat!
SvaraRaderaDe andra var bruna Simental men tjuren var svart Simental...Jag gissar på att de inte pallar trycket.
SvaraRadera